Skogen
Jag har väl alltid varit lite rastlös av mig o velat att det ska hända saker i alla fall lite då o då. Har nu märkt hur jag känner en rastlöhet oftare inom, en lite krypande känsla som jag liksom inte riktigt blir av med. Jag vet inte om det har med Coronan att göra, men jag tror att jag känner mig begränsad pga av det. Jag jobbar, tränar o umgås fortfarande, men allt går ju inte att göra o mycket är inställt. Så känner säkert många. En del tycker det är skönt medans andra tycker att det börjar bli jobbigt. Oavsett så antar ja att jag är en av de som börjar tycka att det är lite jobbigt.
Har kännt ett väldigt stort behov av att komma ut i skogen oftare. Jag har nog svårare att hitta det där typiskt lugnet hemma just nu. Så det har blivit en del skogspromenader på sistone o det har varit väldigt skönt! Förra helgen va jag iväg ensam i några timmar i skogen.
Promenerade, lyssnade på fågelkvitter, satt vid vattnet o mediterade. Det var precis vad jag behövde. Det var som att jag fick ro ända in i själven på något sätt.
I måndags var jag i Kättsätter skogen med en kompis o hans hund. Där tog vi en liten paus i solen ett tag o bara njöt av tystnaden o värmen. Magiskt!
O idag har jag varit vid Lillsjön med två kompisar o promenerat 5 km spåret där. Det var väldigt fint där, så dit åker jag gärna igen. Det är väldigt skönt att både motionera, umgås o vara i skogen som kombo ibland.
Det har varit skönt o mycket lugnande att få vara i skogsmiljön. Skönt att komma bort lite från stan o asfalten. Även om jag går vid Åbackarna runt strömmen här i stan då o då o det är väldigt fint där, så ger det inte alls samma känsla för mig.
Vad gör du för att hitta ro?
